”USA gör sig bäst från husbil”

HUSBILSREPORTAGE

[nggallery id=42]

Håkan Nesser, författare och resenär: Vem längtar inte efter en kriminalroman i husbilsmiljö?
Gärna skriven av allas vår favoritförfattare Håkan Nesser:
– Det är inte otänkbart, säger Nesser själv, som korsat USA med husbil och blev inspirerad.

För tre år sedan flyttade Håkan Nesser till New York med hustrun Elke och hund och katt. Innan de slog sig ner i Greenwich Village på Manhattan ville de se mer av landet de skulle bo i.
– Barnen var utflugna och vi kunde bosätta oss var som helst, förklarar Håkan Nesser över en frukost i Mellerud. New York var med sin speciella magi ett givet val.

När paret Nesser före inflyttningen ville lära känna den amerikanska kontinenten lite närmare var de tvungna att ta hänsyn till att de hade med sig den afrikanska lejonhunden Norton och ragdollkatten Nelson.
– Och så kände vi på oss att vi inte skulle uppskatta de torftiga motell man hittar utmed vägen, tillägger Håkan Nesser.

Svaret blev husbil. Familjen Nesser gick ut på www.cruiseamerica.com och ordnade med hyra.
– Vi fick hämta husbilen utanför Manhattan, för därinne är campingfordon förbjudna, men därefter var allting fantastiskt enkelt. Hela kontinenten är full med parkeringsplatser för husbilar. Vi behövde inte planera någonting i förväg, vi bara körde så långt vi ville.

När ekipaget stannade fanns det nästan alltid en camp för husbilar och där erbjöds el, vatten, tömning och en eldstad att göra upp en brasa i. En av de stora fördelarna med husbil var i Håkan Nessers ögon också att man slapp vara hänvisad till den dåliga mat som finns att tillgå utmed vägarna.
– Det är ju bara skräpmatskedjor hela tiden, Kentucky Fried Chicken, McDonald’s, Taco Dinner och så vidare. Bara friterat alltihop.

Nessers körde en rutt som brukar kallas The Loop, från östkust till västkust med en extra runda i Kalifornien och sedan tillbaka igen.
– Vi planerade för tre månader, men var tillbaka lite tidigare, efter 77 dagar.
Håkan Nessers böcker hade vid den här tiden börjat komma ut i USA och det fanns en del lösa bokningar för bokhandlarbesök och signeringar utmed rutten.

– Men det var väldigt lösa planer, jag bara ringde några dagar i förväg och sa att om det passar er så kommer jag nu. Det mesta av tiden var vi helt lediga och gjorde precis vad som föll oss in.
Just friheten, den här känslan av att vara en vägfarare som stannar eller bryter upp när han vill tilltalade Håkan Nesser mycket.

– Mer fri än så blir man ju nästan inte. Det är en mycket speciell känsla.
Nesser är överhuvudtaget en entusiastisk resenär. Om höstarna är han mer nomad än vanligt, för då bilar han runt i Sverige och andra länder för att prata om den bok som brukar komma ut i början av hösten. I år är det den tredje boken i Barbarottiserien, Berättelse om Herr Roos.

Vi som inte har läst den än vet ännu inte om Gunnar Barbarotti har en stor familj nu för tiden, men oavsett hur det är med den saken så tror inte Håkan Nesser att Barbarotti är någon husbilsmänniska.
– Nej, ler han, Barbarotti är nog mer en inre resenär.

Tvärtemot sin tillskapare alltså, som även reser rumsligen.
– Sedan jag träffade Elke och i takt med att barnen blev äldre har vi rest enormt mycket, nästan flackat. Jag tror faktiskt att vi skaffade hunden för fem år sedan för att det skulle bli en aning svårare att bara kasta sig iväg åt något håll.

Som många andra författare är Håkan Nesser övertygad om att hans skrivande påverkas positivt av hans resor.
– Det väcker ju alltid någonting när man möter nya platser och människor. Dels lär man sig helt enkelt saker som går att använda, och dels handlar det om den där dyrbara känslan av förstagångsupplevelse som aldrig går att upprepa. I den finns ofta en stark kreativ energi.

Håkan Nesser har också mycket riktigt en bok i New Yorkmiljö på gång och kanske blir det något från London där han och hustrun bor sedan i somras.

Och husbilsmiljön då, kommer den att leda till en spännande deckare?
– Det är inte alls omöjligt. Tänk bara vilken potential det ligger i att placera personer på olika ställen utmed en rutt. Ett möte äger rum på en plats, sedan dyker samma personer upp helt oväntat flera hundra mil därifrån. Vad gör de där, varför ses de igen… Hm. Jo, här finns något lockande att börja spinna på.

Till sist: Kommer du att köpa husbil nu?
– Nej, vi håller på att bygga ett fritidshus på Gotland, så det blir vår bas i Sverige. Husbilsresan var en typiskt amerikansk företeelse. Ärligt talat tycker jag det verkar mycket mer komplicerat att åka husbil härhemma, inte alls lika utbyggt som i USA där det också är en livsstil för många