En gång husbil – alltid husbil

HUSBILSREPORTAGE

[nggallery id=36]

Café-livet höll i två år, sedan gav Kerstin Holmberg och Sven Lagergren efter för husbilssuget.
De har fortfarande sitt café Gula Huset kvar, men tänker ta långa höstledigheter och ge sig ner i Europa. Starten gick i höstas.

Sommaren 2006 sålde Kerstin Holmberg och Sven Lagergren sin Concorde Carisma och bestämde sig för att satsa helhjärtat på sin nya caférörelse vid kanten av E45:an, i höjd med dalsländska Brålanda.

– Vi har haft B&B förr och vet vilken skillnad det är mellan det mobila livet och cafélivet, som ju blir extremt stationärt. Det brukar inte finnas särskilt mycket utrymme för personal, så det är en livsstil att gå och skrota på caféet för jämnan, säger Sven Lagergren.

Efter många år med husbil trodde ändå Kerstin och Sven att de skulle klara sig med småturer på motorcykeln. Men sommaren 2008 blev längtan efter husbil för stor. De hade då ett tufft år bakom sig. Sven hade genomgått två höftoperationer och började bli less på att stirra på väggarna därhemma. Medan Kerstin hade en stor arbetsbörda på caféet.

– Så för att pigga upp oss började vi leta husbil och fick tag på en som vi är otroligt nöjda med, den bästa vi har haft faktiskt och vi har haft många, säger Sven.

Det är en Bürstner Elegance I 821 G med en tvärställd dubbelsäng bak och en nedfällbar dubbelbädd fram.

– Den är rejält lång, 8,70 meter, så det finns även plats för en stor härlig sittgrupp. Det är en riktig allroundhusbil som fungerar för både boende och umgänge. Och går tyst som en katt på vägen, otroligt smidig för sin storlek faktiskt.

Med denna pärla gav sig Kerstin och Sven iväg söderut i mitten av september 2008. Färden gick först till Moseldalen.

– Vi kom dit i senaste laget för de stora skördefesterna, men fick uppleva en lokal gatufest i en liten by, och så träffade vi vänner som ordnade med en privat vinprovning. Mycket trevligt.

Resan fortsatte söderut, nu till Strasbourg och ett besök vid Bürstnerfabriken i Kehl för att fixa med en krånglande vattenpump.

– Det var bekvämt att campa vid fabrikens egna ställplatser, och därifrån åkte vi buss in till Strasbourg där vi tog en kanaltur och tittade på slussarna mitt i stan. En utflykt vi kan rekommendera.

Efter en snabb färd på betalvägar genom Frankrike landade paret på den spanska västkusten där man efter ett par jättefina stopp med fricamping i fiskebyar och vid tomma stränder kom till San Javier, en idyllisk liten by i närheten av Murcias flygplats.

– Där hade vi stämt träff med några svenskar så där stannade vi ett tag för att grilla och umgås och bara slappna av i det sköna vädret. Om dagarna hade vi 25 grader och sol.

Hemresan gick över Pyrenéerna, på väg N211 och N230 och till Toulouse i Frankrike.

– Visst var det smalt och trångt på vägarna i bergen ibland, men det var värt besväret, säger Kerstin. Det var otroligt vacker natur däruppe och luften var krispig och klar.

Nära Concordes hemstad (flygplanet) Toulouse stannade man bland annat till i staden Laguiole, berömd för sina fina korkskruvar, fällknivar och bestick. Här minns Kerstin och Sven att de åt en måltid som de sent kommer att glömma.

– Det var ett oansenligt ställe, så först tvekade vi. Men in kom en rejäl köttbit och till det ett potatismos förstärkt med ost och kryddat med vitlök. Otroligt gott! Och ganska mäktigt förstås…

Här görs också den speciella osten Cantal, som kommer från de lokala korna av rasen salér. Korasen är framförallt känd för sin smakrika mjölk, som hämtar aromer från de många örter som växer på kornas sluttande betesmarker. Aromer som exploderar i gommen när man äter osten.

Resan gick vidare över Centralmassivet och över till Alsace och ett stopp i vinstaden Riquewihr. Här finns ställplatser mitt i byn och några av världens mest berömda producenter av alsassiskt vin, till exempel Dopff & Irion och huset Hugel.

Ett mål i Tyskland var orten Sobernheim och Flugplatz Pferdfelt. Där köpte paret in en Alugas gasolflaska med ett specialmunstycke som gör det möjligt att fylla LPG-gas vid nästan vilken bensinstation som helst. En investering på några tusenlappar inklusive flaskan, men något som bör betala sig i längden. En LPG-fyllning av en P11 kostar i dagsläget 165 kronor.

En vecka in i oktober var Kerstin Holmberg och Sven Lagergren hemma i caféet igen, vederkvickta av en livgivande resa genom Europa och redo att ta itu med den mörka vintern.

– Nu till hösten drar vi iväg igen, säger de. Vi har ordnat med en tjej som kommer och tar hand om caféet medan vi är borta. Den här gången lockar Kroatien, särskilt Dubrovnik, och på hemvägen åker vi över Ungern där vi har blivit väldigt förtjusa i de varma baden vid kurorterna. Det kan vi behöva i oktober!