Jordnära

BLOGG
Camping_Frankrike0044

 

”Jag är…på…jorden”, stavar jag mig igenom lappen på fönstret. ”Je suis sur terroir.”

– Du, det står här att killen i receptionen är på jorden, säger jag till Bobo. Det låter väl… tryggt?

– Mmm, om han inte vore uppslukad av den ja, svarar hon syrligt ty hon börjar bli lite otålig.

Vi har vankat av och an till den lilla sunkiga receptionen i en timme nu, ivriga att få betala och komma iväg. Men trots att det står klart och tydligt att repan ska vara öppen fram till klockan tolv så är den stängd. Och personalen är på jorden.

Eftersom vi är i Frankrike vet vi att tolv är ett klockslag som måste hårdbevakas. Har vi inte kommit iväg till dess väntar två timmars ytterligare väntan. Här ruckar man inte på folks lunchrast.

Tio minuter innan det är kört dyker receptionisten upp tillsammans med två kompisar och en gräsklippare.

Tillbaka från jorden.

Vi betalar, åker ut genom bomöppningen och är fria igen.

Margareta Jonilson