Mysigt att vara mobil

HUSBILSREPORTAGE

– Bortsett från att vi fick fel husbil från början, så har vårt mobila liv blivit precis så mysigt som vi önskade!
Det säger Margareta och Bo Sahlberg i Alvhem norr om Göteborg som har varit husbilsägare i ett och ett halvt år.
Premiärturen gick till Strömstad.

– Det var under en av vårens långhelger för ett och ett halvt år sedan som vi plockade ut vår fabriksnya husbil för första gången, minns Margareta Sahlberg. (Se husbilsreportage Ena paret in, andra paret ut!) Sedan åkte vi direkt till Strömstad och andra platser i Bohuslän för att pröva hur det kändes att turista med husbil.

Första prövohelgen gav mersmak.
– Att vi ville pröva att resa med husbil berodde ju på att vi båda har sett en hel del av Europa och mer långväga destinationer tidigare, förklarar både Bo och Margareta Sahlberg. Vi hade kommit till en punkt då vi kände att vi faktiskt hellre ville utforska vår närmiljö. Både i Sverige och våra grannländer.

Den första sommaren, 2007, gick turen bland annat till Mora, Bollnäs, Ljusdal och Sandviken.

– Vi har släktingar i de trakterna och tyckte det var ett trevligt sätt att hälsa på dem. På vägen såg vi ju också mycket annat av Sverige.

Andra turer har gått till Glasrike i Småland och ner genom Skåne, bland annat Åhus som Sahlbergs fortfarande håller som sitt bästa stopp.

– Fast jag är ju gammal värmlänning jag, skrattar Margareta Sahlberg. Så även om jag inte har bott där på många år så älskar jag att färdas genom Klarälvdalen och Fryksdalen. Där träffar vi släktingar, men det är inte bara det. Det är ljuvligt att se allt det vackra i landskapet. Men fy tusan vad myggigt det kan vara på sina ställen!

Sahlbergs hade otur med sin första husbil, en Laika Ecovip 401, och fick senare byta in den till en Laika Kreos 3018, halvintegrerad, och 7,20 meter lång.

– Nu trivs vi väldigt bra med vår husbil. Och det gör även vår ständige följeslagare Joe, vår hund som älskar att sitta i soffan och titta ut genom fönstret under färd.