Nu börjar campinglivet!

BLOGG

IDAG, kära vänner, började årets campingliv! Eller rättare sagt campingplatslivet. Vi har visserligen varit ute med husbilen i över en vecka redan, plus att vi hann med en snabbis till Värmdö precis före påsk, men det är först nu, med tjugo plusgrader utanför dörren, vi kan sjunka in i den där sköna camping-letargin.

Plocka fram campingstolarna och vända dem mot eftermiddagssolen, slå upp ett glas välkyld pinot gris från bästa vinhuset i Alsace, ta fram senaste Siri Hustvedt-boken och bara slappna av.

Någon fick för sig att vi skulle pinna iväg till ett jobb i Berlin i morgon bitti, men fortsätter det så här med sol och värme i vår favoritby Ribeauvillé i Alsace så får nog Berlin vänta en dag till.

Å andra sidan kanske en cafésittning i ett vårvarmt Berlin också kan duga. Vi får se.

Det är det som är själva meningen med livet i husbil. Att man får se.

Här i Ribeauvillé har campingen varit fullpackad hela påsken. Redan vid vårt första stopp i Kehl, den tyska delen av Strasbourg, begrep vi att säsongen var i full gång. Vid sextiden på kvällen susade vi in som absolut sista bil på ställplatsen vid Vattentornet, som rymmer tjugo husbilar.

På en restaurang på en av öarna i Petit France i Strasbourg lärde jag mig vad en sallad är i Alsace. En Salade Münster är en gratäng gjord på potatis, rökta fläsktärningar och rikliga mängder münsterost. Och så en liten frisk sallad vid sidan av. Så gick det med den slanka salladslunchen.

Sedan har det väl egentligen bara fortsatt utför på den punkten. Vinrutten i Alsace är ingen riktig bantningskur vare sig för GI:are, LCHF:are eller vanliga kaloriräknare. Mattraditionen här bjuder en salig blandning av kolhydrater och fett. Och den verkliga ”killern” är tarte flambée, eller flammkuchen. En förädlad pizza med supertunn botten, ingen tomatsås men däremot crème fraiche, små rökta fläsktärningar och lök som grundrecept.

Ni fattar ju. När jag tänker efter kanske vi ska kasta oss i väg till Berlin fortast möjligt!

Margareta