Qatar kan – också

ANDRA RESEREPORTAGE

[nggallery id=55]
Den 27 november öppnar Qatar Airlines den första direktförbindelsen mellan Sverige och Qatar. Nomadliv var förstås påpassligt där en vecka i förväg för att kolla om det finns något skäl att åka till Qatar.

Svaret är: Mja, än så länge kanske mest för affärsfolk. Men när du blir en väldigt trött pensionär kan du köpa dig en plats i solen för ett par miljoner. Och risken för leverskador är mindre här än i Spanien.

Den 27 november öppnar Qatar Airlines den första direktförbindelsen mellan Sverige och Qatar. Nomadliv var förstås påpassligt där en vecka i förväg för att kolla om det finns något skäl att åka till Qatar.

Svaret är: Mja, än så länge kanske mest för affärsfolk. Men när du blir en väldigt trött pensionär kan du köpa dig en plats i solen för ett par miljoner. Och risken för leverskador är mindre här än i Spanien.

Förstaintrycket när vi landade på flygplatsen i Doha var att vi kom till ett mycket mer modernt samhälle än vi hade väntat oss. Allt var enkelt i passkontrollen (trots att Bobos pass egentligen inte var giltigt enligt landets regler) och kvinnorna som kontrollerade våra handlingar pratade bra engelska och skojade friskt med oss med öppen blick, även om allt utom deras ansikten var täckta av svart.

Intrycket kvarstod när vi lämnade landet tre dagar senare efter att ha flängt runt och besökt arbetsplatser, byggropar, köpcentrum och restauranger.

Qatarerna verkar ta 2000-talet med fattning och gott mod. Det är ingen tillfällighet att det var här världshandelsorganisationen WTO möttes senast, vilket gav namn till det protokoll som kallas Doharundan, och det är heller ingen tillfällighet att det är här den berömda nyhetskanalan Al Jazeera har sitt säte.

För att vara i den här delen av världen är ordet förhållandevis fritt i Qatar. Till det senaste valet som hölls nyligen hade man gjort det möjligt att välja in kvinnor i parlamentet på både lokal och nationell nivå. Inte för att det valdes några, men det uttrycker ändå något slags ambition.

Men när vi ska besöka hamnen blir vi uppmanade att inte klä oss för utmanande, och Fatima som är tullklarerare åt det svenska skeppsagentföretaget Gulf Agency Company, GAC, kommer klädd helt i svart, ända upp till ögonen.

– Att vara tjänsteman i hamnen är ett typiskt sånt yrke som innehas av infödda qatarer, förklarar Fatima, som själv tillhör de 200.000 urinvånarna i landet. Och när vi ska runt och träffa dem är det mest lämpligt för mig att komma i traditionella kläder.
– När jag är på kontoret är jag klädd som vanligt, tillägger hon. Och ni får se mitt ansikte på lunchen senare.

Lunchen äger rum på ett av stans alla femstjärniga hotell och hade vi velat hade vi kunnat beställa öl eller vin till maten. Vid borden intill oss sitter ett svenskt racingbåtteam. Det är formel 1-tävling i stan, ett återkommande evenemang som samlar ett tiotal länder och som roar den regerande kungafamiljen.

Hela Doha präglas för övrigt mycket av sport. På banderoller och flaggor över hela stan vajar budskapet ”2016”, vilket ska utläsas som att Doha söker värdskap för OS det året.

Och vad man än pratar om, så anges tideräkningen till ”före eller efter Asian Games”, ett slags olympiska spel som omfattar Asien och är mycket större än vi kan föreställa oss. Våra EM i olika grenar bleknar inför den asiatiska motsvarigheten.

För Qatars del innebar värdskapet 2006 att landet tog ett avgörande språng framåt från att vara en dammig och ålderdomlig oljenation i Gulfen till att ta upp kampen med Dubai om att bygga attraktiva bostäder och hotellrum, köpcentrum och nöjespalats.

– I vanliga fall tillbringar de rika i landet några få månader här hemma, resten av året har de sitt liv i London, förklarar vår affärskontakt Walid, egyptier som nyligen värvades över till Doha. Men i takt med att de gör sitt eget land mer bekvämt och attraktivt tillbringar de mer tid här. Det innebär i sin tur att öppenheten ökar. De själva har ju anpassat sig till en europeisk livsstil och den tar de delvis med sig hem.

En av förutsättningarna för att ta in Doha i 2000-talet är att förbättra infrastrukturen, något som samlar företag och investerare från hela världen.

Vi känner oss som deltagare i Klondykeyran när vi om kvällarna går upp till hotellets topfloorbar och tar en öl. Bara grabbar överallt. Dels en del dishdashklädda lokalinvånare som i skydd av höjden kan ta sig en klämtare eller två utan att resten av deras landsmän måste se det. Dels jeans- och tröjgrabbar från olika västliga länder, vars tröjloggor berättar att de jobbar med allt från vägprojektering och olja till infrastrukturer inom IT.

På stan ser vi en del turister, särskilt i shoppingcentren och i det charmiga soukområdet som är nybyggt och fräscht men ändå präglat av den gamla öken- och nomadkulturen. Här känns det otvunget att slå sig ner för en kaffe och en vattenpipa, och vill man äta en middag finns det många länders mat att välja mellan.

Vi äter libanesiskt; tabbouleh, moutabel, hoummus och läckra grillspett för inga pengar alls. Valutan är peggad till den amerikanska dollarn och därmed billig. En femrättersmiddag går att få för 130 kronor och då ingår alkoholfri dryck.
Alhohol finns på hotellen och kostar ungefär som i Sverige.

Qatars svar på Dubais hysteriska byggen och konstgjorda öar är projektet The Pearl. Också det är en  uppmuddrad ö, men den är åtminstone lagd på undervattensåsar som begränsade uppbyggnadshöjden till tre meter, mot närmare trettio för Dubais Palm Island.

På The Pearl hade du kunnat köpa en egen ö för 25 miljoner dollar om alla nio inte redan hade varit utsålda. I brist på detta kan du välja mellan rejält tilltagna strandvillor för halva priset, och ner till blygsamma ettor med kokvrå för omkring två miljoner svenska kronor.

Men då får du också ett permanent besökstillstånd och kan åka in och ut ur Qatar hur ofta du vill. Och var så säker på att de planerade strandserveringarna kommer att ha något slags anknytning till ett hotell i någon ände, för det är de här ländernas pragmatiska sätt att skaffa fram alkoholtillstånd.

 Så det där med levern kanske ändå inte håller i längden.