Skäl att inte blogga

BLOGG

”Blogga varje dag så får ni fler besök på Nomadliv”, låter det ofta. Nänä, aldrig! Säger jag fortfarande.

Jag har inte nog mycket intressant att säga för att det ska räcka till en daglig loggbok. Det är det inte många andra som har heller.

I dag blev jag så oerhört glad för att bloggen inte fanns på Barbro Alvings tid, Bang. Som jag alltid har älskat Bang och hennes journalistik och kåserier genom åren! Mamma Pittjos uppläsning av Bangs årliga kåserisamling varje jul var en högtidsstund. Det som gjorde julen värd sin särställning på året.

På senare år har jag läst publicerade delar av Bangs brevväxling och rodnat lite lätt av genans. När hon inte publicerar sig i tidningar eller böcker är det ganska mycket hörru och sörru och jädrans lajbans alltså.

Inget konstigt alls. Tänk vilken massa trams och halvtaskigt språk mina vänner är utsatta för i brev- och e-mailform. Men det är där, det. I mer publika sammanhang försöker jag ändå hålla en viss språklig nivå och  allmänintresse.

Det som hände i dag var att jag gick in på Carina Rydbergs blogg Boktipset. Det finns nästan inte ord för hur viktiga Carina Rydberg böcker är för mig och har varit i många år. Jag går ständigt och väntar på nästa. Jag tycker också att hon i allmänhet gör bra ifrån sig i intervjuer på teve.

Och det är ju som de brukar säga på bokbloggen Bokhora: ”Våra författaridoler blir aldrig bättre än de är i sina böcker. Det är alltid en risk att intervjua dem.” Ändå tycker jag att Carina Rydberg håller bra i de flesta pratsammanhang.

Men när jag gick in på boktipset fick jag hålla med Bokhora. Carina Rydberg blev en helt vanlig människa, nej ännu värre, en helt vanlig bloggare. Med ett rätt vardagsslarvigt språk och en massa hafsigt utkastade åsikter om det ena och det andra. Där blev det ett snabbt fall från piedestalen.

För en så meddelsam människa som Bang föreställer jag mig att det hade varit svårt att stå emot bloggen. Och det är omänskligt att kräva att ens en så välformulerad människa som hon hade varit det varje dag, i kommentaren av alla livets trivialiteter.

Så grattis Barbro Alving! Du slapp slarva till det och är fortfarande helt enastående i svensk journalistik och kåserikonst!

                                                                           Margareta