En helig hamn är en bra start på resan
Här bor vi lika flott som Hamburgarna ...
Från en liten vindpinad seglarort med ett kurhotell, ett par spritbutiker och en nedgången ställplats till ett lyxigt semesterparadis för såväl tyskar som skandinaver – och inte minst husbilsåkare.
Heiligenhafen innanför Fehmarn överraskar oss varje gång vi kommer dit.
På ett näs bortom lyxhotellen finns vackra spår av vad Heiligenhafen en gång var.
​
Heiligenhafen har blivit det ställe vi stannar på både när vi åker ut i Europa och är på väg hem igen. Åt båda hållen provianterar vi, men det är långtifrån vårt enda ärende här.
En verklig krogklassiker i Heilgenhafen är Seestern. Här äts middagen tidigt och den består gärna av generösa mängder östersjöfisk eller en maffig schnitzel.
Det började för femton år sedan, på vår första husbilsresa söderut på vintern. Då var stan framförallt en seglarort med en i stort sett oexploaterad östersjöstrand, ett naturskyddat litet näs med sjöfåglar och vackra halmtaksstugor samt en välbesökt ställplats.
Den senare blev allt sunkigare med åren, men ändå upphävdes ett ramaskri bland nordiska och tyska husbilsåkare när stadens politiker bestämde sig för att flytta på den och bebygga platsen med annat.
Ingen hade behövt oroa sig. Den nya ställplatsen i Heiligenhafen är av yppersta kvalitet och har ett utmärkt läge på västra sidan av Binnensee. Visst, lite längre väg att gå in till centrum och hamnen, men det är det värt.
Den här gången går jag medsols runt sjön. Börjar med ett friskt bad i havet för att skölja av mig dagens etapp på 41 mil och drygt fem timmars körning och strosar sakta vidare på strandpromenaden. Torkar på nolltid och blir lika varm igen, men nu vill jag vidare.
Kioskerna med uthyrning av strandkorgar står tätt utmed promenadvägen, liksom caféer och snabbmatsställen, men ute på själva stranden möter man bara havet. Och ofta blåsten, vilket förklarar förekomsten av de mysiga strandkorgarna att krypa in i.
​
Där ställplatsen en gång låg tornar det ena komplexet efter det andra av semesterlägenheter och hotell upp sig. Är det bra eller dåligt? Har Heiligenhafen blivit bättre eller sämre av den snabba utvecklingen?
Beror ju på vem man frågar, men jag trivs bra med det nya. Utbudet av caféer och restauranger har ökat och turisterna har blivit mer varierande. Det är båtfolk, det är pensionärer på bussresa, det är fnittriga tonåringar och det är barnfamiljer. Och vi husbilsåkare då.
Heiligenhafens nya skepnad gör att man kan dela upp stan på ett annat sätt än tidigare och gärna dröja sig kvar flera dygn; det har blivit mer än ett förlängt nattstopp på vägen.
Den som vill hålla sig kvar runt ställplatsen har Ferienpark-området att tillgå med minigolf, nära till bad och en svalkande öl efteråt, kanske förstärkt med en traditionell currywurst.
​
Om du istället känner att solbrännan är för snygg för att inte exponera på ett flottare ställe är den nya hotell- och shoppinggatan vid marinan att rekommendera. Här blandas stressade barnfamiljer, vars barn var löjligt prydliga några timmar tidigare, med väderbitna seglare i Pelle Pettersson-outfit och eleganta unga par från närmsta storstad – och mitt i alltihop lufsar unga backpackers i dreadlocks fram för att leta efter ett veganställe med schyssta smoothies.
​
Mellan hotellkomplexen och ”små”-båtshamnen ligger ett litet eldorado av butiker som erbjuder annorlunda produkter med marin prägel, som väskor gjorda av segelduk och hundkoppel flätade av tamp i snygga färger. Eller bara tamp. Vem behöver inte alltid ett antal snören i olika längd i husbilen?
Och så finns ju alltid den avspända gamla citykärnan kvar med fiskebåtarna, saluhallen, bagerierna med färska brötchen och det charmiga torget där lokalbefolkningen dricker kaffe på eftermiddagen.
Själv njuter jag alltid av att sakta vandra tillbaka till ställplatsen på den södra sidan av Binnensee där jag har gröna parkområden åt ena hållet och tätt med bryggor att pausa på åt det andra. Där kan jag bli sittande hur länge som helst och titta på ungdomarna som strävar med att lära sig windsurfa eller segla optimistjolle. Glädjen när de knäcker koden och fräser fram med fulla segel värmer ett gammalt jolleseglarhjärta.
Nu för tiden är det nog mest läge för att paddla fram i sakta mak på en SUP-bräda och sådana går givetvis också att hyra i den heliga hamnen vid Östersjön.